Kanske är det löjligt tänkt.
Kanske borde tanken slagit mig tidigare, men nu gjorde den
inte det utan kom med full kraft idag! Den kom nu i takt med att allt fler i
vår omgivning får veta hur det ligger till. Idag var det barnens ens kusin som
fick veta och jag kände att det var bäst att berätta för föräldrarna om det
skulle komma tankar och funderingar kring det hela.
Att vi skiljer oss innebär inte att det bara är jag och
mannen som går isär, och delar på barnen varannan vecka.
Jag måste även skilja mig från hela hans släkt! Nu vet jag
inte riktigt hur det blir, kanske kan jag ha någon form av umgänge med några av
dem. Förhoppningsvis kan jag vända mig till både farmor och farfar om det
behövs barnvakt eller dylikt.
Men jag kommer inte att vara med på släktträffarna! Inte
vara med på grötfrukosten på julafton, eller alla födelsedagar. Inte när
kusiner gifter sig, döper barn mm
Denna insikt gjorde ont!! Jag gillar den släkten så himla
mycket!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar