Har tecknat försäkring

Idag har jag skaffat mig en hemförsäkring till min nya lya.

Jag gjorde det lätt för mig och ringde samma bolag som jag i dag har vår villaförsäkring hos.

Tycker det är svårt att uppskatta värdet på alla mina pinaler! Har ju inget av värde kan jag tycka. Inga värdefulla tavlor, några ynka små smycken har jag väl, men några diamant tiaror är det ju inte…

Antika möbler har jag inte heller, vad jag vet.

Men tänk om olyckan är framme och allt försvann. Möbler, kläder, smycken mm vad jobbigt och kostsamt det hade blivit att ersätta allt då!

Något värde har allt mina saker ändå, även om det var för sig inte är så ekonomiskt värdefulla.

Just nu orkar jag inte, men senare skall jag ringa runt och kolla med olika försäkringsbolag vad de kan erbjuda. Om jag flyttar hem-, bil-, barn- och hästförsäkringar till ett och samma bolag så kanske jag kan få en bra rabatt.

Eller så är alla bolagen av samma skrot och korn och det gör inte så stor skillnad vilken man väljer. Men skall ändå kolla upp det. En annan dag :)

Orkar inte

Nästa tisdag får jag nycklarna till lägenheten.

Känslor och tankar rusar runt i huvudet i en väldans fart, dygnet runt.

Jag skrattar, gråter, skriker och viskar om vartannat. Men just nu går det inte att skriva ner någonting. Har helt enkelt gått i baklås.

Försöker desperat att vara ”the bigger person” men det går så där….. det känns obeskrivligt svårt att vara den bättre, överseende och storsinta just nu.

Nedräkning

Ned räkningen har börjat. En vecka och två dagar kvar. Det märks inte minst på humöret!! Instabilt är bara förnamnet!!

Natten till lördagen vaknade jag och hade fullständig panik!! Kände hur flytten kommer allt närmare och hur mycket jag inte ville.
Under dagen kändes allt mycket bättre och positivare. Jag och barnen var på Ikea och handlade och jag kunde verkligen se framför mig hur bra allt skulle bli.
På kvällen var jag SÅ arg och förbannad på (stackars) mannen för att han utsätter barnen och mig för detta.

Idag har jag varit och hämtat hem hästen från sommarbetet och installerat henne i det vanliga stallet igen. Kört transporten helt själv/ensam!! Stort för att vara mig.

Väl i stallet hörde jag några plumpa kommentarer om att min häst är så stökig och hela min lilla värd rasade samman.

Jag är helt klart inte mig själv just nu :)

Att lyssna på sin magkänsla

Kanske är jag en svag person.

Har fått höra på flera håll att jag behöver jobba på min självkänsla. Jag har lätt för att vara andra till lags, sätter mig själv åt sidan och tänker att jag kan göra saker och ting på mitt sätt när jag är själv. Blir enklare och smidigare så.

Då får den andre som den vill och jag behöver inte oroa mig för att någon annan är missnöjd och egentligen lite sur på mig.

Tuss i ett nötskal! :)

Nu i och med allt detta med skilsmässan och flytten tänkte jag ta tillfället i akt och spotta upp mig några pinnhål! Jag är inte sämre eller mindre värd än någon annan!!

Fick frågan om jag ville ha takfläkten som sitter i mitt blivande sovrum. De som bor där nu sa att jag gärna fick behålla/köpa den billigt. De menade på att då lägenheten ligger högst upp i huset och sovrummet han kvällssol så blir det väldigt varm. De hade tydligen fått förstärka hänganordningen, så om jag inte ville ha den behövde de veta det i god tid så de hann plocka ner den och återställa taket.

Jag tyckte takfläkten var ful! Jätteful. Den passar inte alls ihop med de möbler jag köpt och den stilen jag vill ha i sovrummet. Men samtidigt skulle det ju bli lättast om den bara hängde kvar. Kanske kunde jag sälja den?

Värme har jag inte ont av. Vi bor i Sverige, hur många dagar om året är det olidligt varmt om nätterna?? Det blir väldigt varmt på övervåningen i huset också och det stör mig inte. Då är kyla betydligt jobbigare tycker jag. Tycker också att det borde bli lika varmt i dotterns rum som har fönster åt samma håll och där fanns ingen fläkt.

Jag bestämde mig därför att vara rak och ärlig mot mig själv och dem! Ja sa till att jag inte vill ha takfläkten. Känns det bra? Nää, inte ett dugg. Nu känner jag mig bara hemsk, känns som att jag förolämpat dem, att deras fläkt är ful (fast det sa jag inte till dem) och att de har dålig smak. Jag får dåligt samvete för att jag ger dem detta mer jobb med att ta ner den och återställa innertaket. De har väl nog med att packa, magasinera sina saker och flyttstäda!

Känns som att det är lite jobbigt och svårt det där med att stå sig själv närmast och gå på sin magkänsla :)

Men sovrummet kommer att bli fint utan fläkten!!

Vilka är ni?

Denna blogg har inte för avsikt att bli någon stor och välbesökt blogg. Den finns för att jag skall skriva av mig genom en tuff period i livet.

Lite av en slump såg jag härrom dagen att jag tydligen har läsare i andra länder än i Sverige. Hur är det möjligt?? Har för skoj skulle gått in och tittat detta flera dagar i rad nu och hela tiden visar siffrorna ungefär det samma. Vissa dagar är det dock bara en i Tyskland :D

Men jag blir ju grymt nyfiken på vilka det är som sitter i Ryssland och USA och läser denna blogg??

Har svårt att tro att det är sant.

Så till er läsare där ute i välden!

Hello, welcome!

Здравствуйте, добро пожаловать

Hallo, herzlich willkommen

Hei, tervetuloa

//Tuss

Underbar eftermiddag

Fyra timmars häng på soldränkt altan, bikini, smörstekta kantareller på en macka, goda ostar, en kall öl, en bra ljudbok.

Min eftermiddag har varit underbar!!
Inte så jobbiga att jobba när man ändå har minisemester på eftermiddagen/kvällen :)

Blev en sen middag ikväll. Snodde ihop en pizza på tomat, mozzarella, basilika och oregano!

Sista besöket?

Underbara underbara väder!! Äntligen har solen och värmen kommit!! Man blir ju alldeles tossig av glädje!!

Gick ut på jobbets altan och åt min lunch, efter maten sträckte jag ut mig på bänken och lyckades somna!! :) Men ingen fara på taket jag sov inte mer än 10-15 minuter men skönt var det!! Super härligt!!

Inte blir det sämre av att jag just idag måste gå tidigare från jobbet :)

Idag är det dags för ännu ett besök på banken. Förstod överhuvudtaget inte vad vi skulle dit och göra förra veckan.

Mannen tyckte att jag kunde gå dit själv, men jag hävdade att det gällde oss båda. Han ringde och kollade och så var det, båda skulle vara med.

Väl där var inget klart. Bankkvinnan pratade med mannen om hans kommande ekonomi. Mannen försökte få helt omöjligt bra räntor som bankkvinnan sa var just helt omöjligt. Sedan bokades det en ny tid till idag. Hoppas det ger mer.

Så med lite tur blir allt med lån och bodelning klart idag.

Sedan tror jag det får bli en stund i ryggläge på altanen innan jag tar dotter med mig och åker (förhoppningsvis sista gången) och tittar på tapeter och färg!

Lättnad

Igår skrev jag ett långt brev till mannen där jag gav min syn och version på det hela. Allt från hans beslut om att vilja skiljas, till hur vi haft det i vår relation, och senaste veckans händelser.

Skrev även lite om framtidsvisioner. Hur jag skulle vilja ha det.

Detta brev skrev jag för att jag hände att han inte kunde lyssna på mig när han är så arg som han är. Jag behövde få det ur mig, ville att han i alla fall skulle få veta hur mina tankar går. Sedan är det upp till honom vad han vill göra med informationen.

Jag vet att han läste det, men vet inte om brevet hade någon inverkan. Kanske orkade han inte vara tokförbannad mer, men igår var nästan den vanliga mannen tillbaka. Han tittade på mig med en något vänligare blick, och vi kunde uppträda som vuxna. Skönt!

Mannen hade bjudit in sin bror för en filmkväll, innan brorsan kom satte vi oss och skrev under bodelningen och andra avtal som har med skilsmässan att göra.

Vi skall till banken i morgon igen, men mannen skulle försöka få en tid redan idag istället. Nu är allt påskrivet och klart! Han skall sätta över pengarna för huset mm till mig redan på torsdag.

Jag känner mig så enormt lättad att pappren är påskrivna nu, det blir inte ännu en vända med ev. advokater inblandade som jag tyvärr befarade i helgen.

Det känns så skönt! Ett inre lugn. Nu kan jag släppa den biten. Jag sov riktigt gott i natt, minns inte när jag gjorde det senast.

Om två veckor får jag nycklarna till mitt nya liv och nu ser jag fram emot att få dem och få börja bo in mig.

Denna vecka har jag bestämt att jag och barnen måste bestämma oss för vilka tapeter och färger vi skall ha! Skulle vilja lägga beställningen på fredag, så har vi allt när det är dags att kavla upp ärmarna och börja!  

Varför hasta in i något nytt?

Varför hasta in i något nytt?

Mannan hade kontakt med en tjej som var i samma situation som oss. Hennes sambo/man skulle flytta ut 1/9 och hon och mannen hade lite kul över att de var i samma sits. De pratar om ditt och datt och försöker hitta ett datum för att träffas.

Jag förstår att vi är olika, men jag förstår inte varför det är så bråttom att ta kontakt/jaga/leta efter någon ny innan ens partner hunnit flytta ut. Vad är det man söker? Kärlek? Sängvärme? Eller är det bara bekräftelse?

För egen del kan jag inte ens tänka tanken på att skrapa fram minsta lust att lära känna någon ny. Vill inte bekanta mig med någons vänner eller (ve och fasa) släkt. Jag vill inte!

Jag vill landa i mig själv, bygga upp min tillvaro och få den att fungera. Njuta av mina barn de veckor de är hos mig och förhoppningsvis kunna njuta av min nya ”egentid” de veckor de inte är hos mig.

Kanske, möjligen långt in i framtiden det kan finnas ett litet litet utrymme för någon att ta plats i, om han lovar att dyrka mig och barnen precis som vi är.

Men det kan jag inte se att det skulle ske förrän tidigast 2035.

Helgen som gått

Tjejkvällen i fredags blev jättemysig och trevlig!

Kände mig glad och stärkt när jag gick därifrån. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det var skönt att komma utanför husets väggar ett tag.

Lördagen flöt på, ena dottern ville följa med sin pappa och bada den andra ville följa med mig till stallet. Vi fick en riktig mys dag där. Min kompis lät dottern rida på hennes häst och det uppskattades mycket!

Min häst var väldigt lugn och lyssnade på mig när jag red så när jag ridit klart vågade jag slänga upp dottern på henne med, så fick hon skritta av.

Efteråt åkte vi till ett jättemysigt ”lantfik”, ett litet ställe ute i ingenmansland där de har fik och landbord och säljer små söta och natruvänliga saker och produkter. Där tog vi oss varsin stor glass och de vuxna fick en kaffe också :)

I går söndag var det stora packar dagen. Inte för att det blev så fasligt mycket packat, men mer ’än om jag låtit bli! Det tar ju lite tid att rensa och gå igenom allt. Det har ju tagit oss 8 år att fylla huset med allt, då går man inte igenom det på en halvtimme.

Men en del kartonger blev fyllda, och jag förfäras över hur många det redan är med tanke på hur mycket det är kvar!! Jag som inte trodde det skulle bli så mycket…….

Mannen fortsätter att vara tvärförbannad. Tyvärr misstänker jag att han kommer att dra tillbaka bodelning och allt så att det får göras om igen. Kanske blir det till och med läge att skaffa en advokat??

Vi får se, vi skulle höras under dagen.

Annars känner jag att jag är ledsen, men ändå stark! Det kommer att bli bra! Jag kommer att få det kanon i min lägenhet och i mitt nya liv!

Hoppfull är ordet jag känner just nu!

Nu får jag ta och rycka upp mig, det är fredag och solen skiner!

Det är milt sagt frosting hemma.

Mannen är tokförbannad över mina hämndauktioner! Riktigt skogstokig.

Javisst var det jätte fult och dumt gjort! Jag erkänner och jag har bett om ursäkt, men som jag försöker förklara för mannen att om han inte, för det första haft så bråttom med att ge sig ut på jakt. Om han hade väntat tills jag flyttat ut som vi sagt att vi skulle göra.

För det andra gått på date fast han stått och svurit på att han inte gjort det, och framför allt hade han rakryggat stått för det han gjort istället för att blå ljuga och att jag skall behöva komma på honom, så hade jag inte heller gjort som jag gjorde!

Som sagt han är jättearg, men han är så arg att jag inte tycker att det riktigt är rimligt. Jag undrar om han inte egentligen är mest arg på sig själv? Han vet hur ledsen och sårad jag blev, och det tror jag inte att han riktigt hade tänkt på. Tror han ångrar sig när han såg hur hårt jag tog det.

Nu skall jag försöka lägga detta bakom mig. Det tar alldeles för mycket energi, gjort är gjort och jag kommer inte att kunna lita på honom igen. För även om det ”är slut” mellan oss som mannen säger, så tycker jag att han har bettet sig respektlöst och fick respektlöshet tillbaka.

Nu får jag ta och rycka upp mig!! Det är fredag och solen skiner!! :)

Först blir det ett besök i stallet och mysa med finaste hästen, sedan ikväll skall jag träffa två fina vänner och vi skall sitta och prata och kanske dricka ett glas vin eller två.

Det skall bli så himla mysigt!

Ha en härlig fredagskväll!!

Om jag äter mår jag bättre

Från att ha mått ganska bra trots allt, har världen de senaste dagarna slagits i bitar.
Jag kan inte sova på nätterna, ligger bara och kastar mig fram och tillbaka.

Har också tappat all matlust och hunger känner jag inte av. Får i mig två dl fil vid 5.30 tiden på morgonen. I tisdags åt jag ca 10 makaroner till lunch sedan var det stopp. Igår fick jag i mig hela 15 st! Sedan inget mer på hela dagen/ kvällen. Idag blev det ingen lunch alls, men stoppade i mig lite mat innan jag skulle åka hem från jobbet vi 16 tiden.

När jag inte äter så bara gråter jag! Det är tur att jag är själv på jobbet. Ser ju inte klokt ut när jag går runt där och gråter. Får dessutom inte gjort så mycket som jag borde!!
Men när jag pillat i mig de där makaronerna, även om det inte är många så känner jag att jag mår bättre! Tänker klarare och sundare tankar.

Så jag måste bli bättre på att stoppa i mig något för att ta mig igenom och må bra!! Inte minst för att orka vara en bra mamma.

Något som är lite små kul är att mannens spinninginstruktör, som hade kontakt med mannen på fb. Hon och jag har fått kontakt!! Hon är riktigt trevlig, gick igenom en bedrövlig skilsmässa för fyra år sedan och stöttar mig. Tänk vad det kan vända!! :)

Har även fått kontakt med tjejen som mannen badade med i lördags. Hon hade tydligen gjort klart för mannen i slutet på träffen att hon inte ville ses fler gånger.
Ibland är skadeglädje den sannaste glädjen :D

Kunde inte låta bli

Uj, nu har jag varit riktigt elak!!
Kalla mig barnslig eller "kaninkokerska" :) men jag kunde inte låta bli!!

Vi pratade ju som sagt förra natten. Mannen berättade att han varit på match.com för att prata med andra. Han hade INTE träffat någon irl utan bara mailat fram och tillbaka.

Hans konversation med tjejen på fb fick jag titta på men inte de på match. Förstod att det nog inte var lika oskyldigt som det lät.

I morse tittade jag på vår gemensamma laptop (den jag skall ha med mig i flytten) och såg att han glömt logga ut!!!!

Jodå han har träffat och badat med en tjej. Enligt honom hade har små pratat med 5-6 tjejer. Jag hittade 21 som han mailat med.
Samt 10 förfrågningar om de skulle ses ikväll (dock olika datum)

Vi har lovat varandra att inte gå på dater förrän vi har separerat.

Jag lade ut några av hans förfrågningar på hans fb sida med texten "fan vad dumt att jag glömde logga ut från Match.com, och att min fru hittade det! ATTANS!!"

Får se när han hittar det.....

Hoppas på fred

*gäsp* Idag var det ingen pigg Tuss som vaknade i morse. Men förhoppningsvis var det värt sömnbristen.

Pratade med mannen flera gånger i går på telefon.

Jag bad honom att inte vara hemma när jag kom hem. Men det var han.

Vi pratade om detaljer kring bodelningen och lite andra avtal vi måste skriva, sedan tjafsade vi om än det ena och en det andra. När han skulle gå mitt i en diskussion blev jag arg och rullade iväg kontorsstolen efter honom. Han blev förbannad och tog tag i stolen och drämde den i väggen.

Tavlan som hänger där klarade sig, men vi har ett nytt hål i den väggen!! Bra jobbat mannen!

Efter det gick han i alla fall.

Jag passade på att göra adressändring och lite annat. Jag är nog inte så bra på det där med hämnd trots allt. Jag gick faktiskt in och bytte lösenord på hans hotmail, men fick så dåligt samvete att jag bytte tillbaka innan han hann märka det.

Efter ett tag kom mannen hem igen. Jag sa att han fick sova i någon av barnens sängar och det gjorde han.

Jag gick till sängs men kunde inte somna. Tror jag låg och slumrade mellan 00-01 men sedan var jag klarvaken igen. Mannen hörde att jag var uppe och vankade och kom upp han med, sedan satt vi och pratade och pratade.

Jag tror att det gjorde oss båda gott. Tror att vi faktisk fick ur oss det mesta som behövdes sägas. Hur han har uppfattat mig, varför han inte har några känslor kvar, och jag fick berätta min sida av saken. Vi pratade en del om att han redan varit ute på dejtingsida och registrerat sig och hur han tänkte och såg på det. Jag var tydlig med hur jag uppfattade det.

Mycket kom fram, allt var inte roligt att höra, men nu känner jag att korten ligger på bordet igen.

Vi måste kunna vara vänner, vi har genom barnen band för resten av livet.

Först nu det dagliga med att ha barnen varannan vecka. Vi kommer att behöva stämma av med varandra så barnen inte spelar ut oss mot varann. Typ ”pappa sa att jag fick…”

Längre fram blir det väl student, kanske konfirmation innan, sedan så småningom blir det kanske bröllop och gemensamma barnbarn. Vi kommer att träffas på ett otaligt antal släktkalas genom åren. Lika bra att inse det nu och försöka bygga en vettig grund.

03.40 gick jag tillbaka till min säng. Klocka 5 skall den ringa men jag ställde om den till 5.30, det var svårt att somna men jag tror att jag fick närmare två timmars sömn iaf.

Man vet aldrig kanske brakar kriget löst i kväll igen, men jag hoppas att nattens samtal gav oss båda lite inre frid och att vi kan återgå till att vara vänner. Tycker det har gått så förvånansvärt bra hitten tills, och hoppas att det räcker med gräl och hårda ord nu.

Hämnd

Åh detta blir ju bara värre!!

Är så rasande arg och ledsen!!

Jag vet att det är barnsligt men jag är så sugen på att hämnas!! Vet bara inte hur. Det får absolut inte gå ut över barnen. Det skall helst inte vara brottsligt så att han kan anmäla mig och jag åker dit, det är nog det svåraste.

Den resonliga sidan av mig säger att jag skall andas, ta det lugnt och låta allt rinna av mig. Det skulle gynna mig mest.

Men den andra sidan!!! He he den funderar på om hon skulle:

·               Klippa söder hans kläder (OBS det kan jag anmälas för)

·               Råka tappa det porslin och glas som han skall behålla (Olyckor händer så lätt…..)

·               Skära sönder däcken på hans bil (OBS brottsligt!)

·               Dra tillbaka bodelningen och kräva mer (sorry har ångrat mig….)

·               Eller varför inte en rejäl klassisk hederlig pungspark (OBS kan jag bli anmäld för)

Ja som ni säkert fattar är det mannen jag vill hämnas på!

Jag kom på honom igår.

Vi har alltid haft tillgång till varandras olika lösenord och inloggningar på olika saker, bla mail och facebokk mm

När mannen var i Ukraina såg jag att några av de han rest med lagt upp några bilder. Jag hade inte dessa killar som kompis själv så jag tänkte (kanske fel av mig) att jag kollar från mannens inloggning, då han blivit kompis med dem. Då upptäckte jag att han bytt lösenord på fb.

Tyckte det verkade konstigt. Kollade mailen men den var fortfarande den samma.

Jag tänkte att har man inget att dölja så behöver man ju inte byta lösenord. Men jag lät det vara och sa inget om min upptäckt.

Igår satt jag vid datorn och såg att mannen inte hade loggat ut sitt senaste besök på fb!

Jag erkänner det var fult av mig, men jag gick in på medelanden och tittade. Japp visst hade han en ”speciell” vän där. Hans spinninginstruktör. Man behövde inte läsa många rader förrän det stod klart att hon är kär! Till mannens ”heder” så besvarade han inte kärleksförklaringarna men han var vänlig och trevlig och svarade på alla medelanden hon skicka.

Jag frågade honom direkt. Först nekade han men när han insåg att jag var inne på hans fb så kröp det fram. Det är väldigt oskyldigt. De har inte träffats, har bara kontakt via fb men han erkände att hon är kär och att han inte varit tydlig med att han inte är intresserad. Han var smickrad av hennes känslor för honom. Jag tycker att det är fult av honom att hålla henne så på halster. Är han inte intresserad så får han ju vara tydlig med det!!

Jag blev väldigt ledsen och vi pratade en massa igår. Jag berättade att jag visste om att han bytt lösenord och att jag anat att det var något. Han medgav att han bytte för att jag inte skulle se dessa medelanden. Han ville inte göra mig ledsen! Men så rart då!!

Mannen fortsätter att bedyra att han inte är intresserad av henne.

I morse (dumma mig) gick jag in och kollade runt på hans mail. Hittade att han dagen innan skickat en bild på sig själv till en okänd mailadress.

Igen konfronterade jag honom, då kröp det fram efter mycket om och men, att han har/haft kontakt med några från en datingsida!! Fotot var till en av dem.

Där brast det för mig!! Hur J LVA bråttom har människan!!

Vi har lovat varandra att inte träffa/data andra så länge vi fortfarande är gifta, iaf så länge vi fortfarande bor ihop!!

Han blev väldigt skamsen och ångerfull, erkände att det var väldigt fult gjort och att vi faktiskt hade lovat att ligga lågt. Bad mig att inte vara så arg, men jag ÄR arg. Skitsur! Och hämndlysten.

Fast det kanske jag inte borde. Han känner inte till att jag hänger ut honom i en blogg!! :)

Jag mailade till adressen som mannen skickat sin bild (tack o lov med kläder på) till. Skrev att jag såg att min man skickat ett foto på sig själv till dig och därför undrar jag vem du är.

Skall bli intressant att se om hon svarar mig. Enligt mannens profil är han skild och lever ensam, blir ju tokigt när frun mailar och frågar vem han skickar kort till….

Med lite tur kanske hon anmäler att han inte är den han utger sig för att vara hos ansvarig för sidan.

En hämnd måste stå i proportion till ”brottet”, i detta fall är det respekt, förtroende och tillit som brustit.

Så undra om inte min respekt försvinner i morgon bitti när jag går upp 05.10??

Kanske jag behöver sätta på stereon ganska högt och dansa en elefantdans för att vakna till :)

Undrar om jag möjligen skall ta och öppna en massa konstiga mail, som alltid fyller skräpkorgen, på mannens dator. Bara för att se vad som händer.

En tvättäkta pissdag

Igår var ingen bra dag. En tvättäkta pissdag faktiskt. Som fick en liten grand finale på kvällskvisten!

I dag är det nog lite bättre, men känner av sviterna från igår.

Jag kommer att resa mig, kommer att gå stark ur detta. Ska bara bara slicka såren lite och sedan ska jag kravla mig upp ur gropen jag ramlade ner i.

Tror faktiskt att choklad kan hjälpa mig….

Sorg

Igår var jag inte så effektiv! En snigel hade nog framstått som supersnabb i jämförelse med mig.

Lördagskvällen var jättemysig. Jag och tjejerna åkte hem till mamma efter stallet, och vi var där vid 19 tiden.

Mamma själv skulle jobba natt och hade redan åkt. Pappa hade förberett maten och när vi kom tände han grillen. Jag passade på att gå ut med deras två hundar medans grillen blev varm och maten blev klar.

Efter det satt jag och pappa och pratade och drack rödvin till långt in på småtimmarna. Pappa var lurig och fyllde på glasen hela tiden så det var inte lätt att uppskatta hur mycket som slank ner.

Mysigt hade vi det!! Vi pratade och pratade om allt mellan himmel och jord, men mest blev det nog om min skilsmässa, som pappa förvisso är insatt i, men som han tidigare mest fått höra om via min mamma.

Väl i säng insåg jag att det nog hade runnit ner några droppar/glas för mycket. Hela rummet snurrade och gungade!! Jisses det var inte igår det hände senast!! :)

Så söndagen blev något seg. Lite ont i hårbotten hade jag bestämt också….

När vi satt och åt frukost så kom mamma hem och det blev en extra kopp kaffe uppkrupen i soffan och lite mys med mamma också.

Sedan bar det hem till mannen och gästerna. Det visade sig att gästerna tydligen trivdes hos oss och bestämde sig för att stanna en natt till!! Så mannen, barnen och gästerna drog i väg till tivoli där de roade sig hela dagen och kvällen.

Själv gick jag och lade mig en stund innan jag åkte till stallet.

Väl i stallet var det fullt pådrag!

I hagen jämte den som min häst och hennes polare går i, så går det två ston med varsitt föl.

Nu var ett av fölen borta!!

Den lille hingstkillen hade varit där på morgonen och allt hade varit som vanligt. Tidig eftermiddag var han putsväck!

Mamma sto gick helt lugnt och betade. Ett beteende som inte är ”normalt”, ett sto som tappar bort sitt föl är inte lugnt. Faktum är att ston kan dö om det skiljs från sina föl. Men hon gick helt lugn jämte det andar stoet och åt!!?

Det spekulerades vilt om olika teorier. Grannarna körde runt på fyrhjulingar för att hjälpa till att leta. Mest sannolikt verkade det tyvärr som att han blivit stulen och att mamman fått något lugnande… En polisanmälan gjordes.

Jag och min kompis skulle träna så vi hämtade våra hästar för att göra oss i ordning. Kompisen hade känt sig lite halvkass hela dagen och medans vi höll på i stallet kände hon sig sämre och sämre. Så hon bestämde sig för att strunta i ridningen.

Bådas hästar var helkonstiga! Min häst brukar vara lite hispig men hennes brukar vara lugnet själv. Nu var de spända och oroliga. Min häst fick ett hysteriskt anfall så jag trodde att hon skulle antingen skada sig eller riva stallet!! Benen for åt alla håll och hon höll på att ramla omkull i stallgången då och inte visste om hon skulle stegra eller sparka och försökte göra allt samtidigt.

Jag kända att hon är sig inte lik och att det skulle vara dumdristigt att ens försöka komma upp i sadeln. Jag försökte sadla henne men sadeln flög all världens väg, innan jag hade hunnit spänna fast den!!

Så de fick gå ut i hagen igen. Jag brukar inte ge upp, men en trött och bakis Tuss kände att idag var det läge att ligga lågt.

Tillbaka i hagen var fölet fortfarande borta!

Senare på kvällen fick jag höra att man hittat honom. Tyvärr inte vid liv! Längs med ena sidan på hagarna går en å, den är vanligt vis inte djup eller ström, men nu med senaste tidens intensiva regnande har den fyllts till bredden och vattnet forsar fort och strömt fram.

De hittade den lille killen drunknad en bit bort från hagen.

Antagligen har våra hästar hört hans rop på hjälp utan att kunna göra något. Kanske såg de allt också?

Inte konstigt att de betedde sig märkligt!! Det sörjde säkert ”grannpojken” från hagen bredvid.

Åh vad jag lider med mamma sto och ägaren!! Fy sjutton vad tragiskt och sorgligt!! En liten sprallig och busig kille på två månader skall inte redan behöva åka till de evigt gröna ängarna! Men jag hoppas han har det riktigt bra där.

Jag sticker

Lördag förmiddag som snart går över till eftermiddag.

Mannen ringde mig när jag var på jobbet igår. Han berättade att en gamla jobbarkompis, från tiden mannen jobbade i Norge, skulle komma och hälsa på, i dag lördag, han och hans son skulle även sova över.

När jag kom hem från jobbet såg huset ut som ett slagfält!! Jag överdriver inte, smutsiga tallrikar stod med rester kvar på köksbordet. Kläder låg slängda överallt och inte en ren tom yta gick att uppbringa på diskbänken!!

Min städning i måndags var ett minne blott.

Jag sa till mannen att huset såg för jäkligt ut när de åkte förra lördagen,
och att jag tokstädade för att det skulle vara fint när de kom hem. Nu ser det bedrövligt ut igen!! Och du skall ha gäster? Jag tänker inte vara hemma och ta emot några gäster när det ser ut så här, förklarade jag.

Mannen svarade att han var medveten om att det var stökigt och smutsigt hemma. Han sa att han hade sett att det var fint när det kom hem.

Jag tänker inte städa upp detta!
Så idag har jag packat lite mer, skall försöka packa några kartonger till. Sedan åker jag till stallet och efter stallet åker jag till mamma och sover där!
När barnen hörde det ville de också sova över hos mormor. Så de följer med till stallet och sedan till mormor.

En präktig och redig dag

Idag har jag inte så mycket att blogga om känner jag.

Har förutom att jobba (ingen semester i sikte för mig ännu) ringt och fixat med diverse.

Har kontaktat juristen, som i början på veckan kontaktade mannen för kompletterande uppgifter till bodelningen. Dessa uppgifter hade juristen ännu inte fått in, så jag tog tag i detta så gott det gick.

Bad mannen i går att ringa banken. Detta hade mannen inte uppfattat (?!) så idag ringde jag dit, endast för att få bekräftat att det var mycket bättre om mannen ringde själv.

Ringde till mannen och påpekade detta.

Har även blivit halvt och halvt expert på hästpass, bara en sådan sak!!

Höll på att sätta morgonkaffet i halsen när jag av en helt annan anledning kollade i hästens pass, och upptäckte att hästen skulle behövas vaccineras och det innan nästa fredag!! Hästar måste vaccineras varje år och det får inte överskrida en dag, då blir det jobbigt och dyrt!

Men det visade sig vara lugnt, så jag släpper den biten så länge.

Har som jag redan skrivit tidigare börjat packa. För att kunna packa krävs en del rensning också. Jag trodde inte vi hade några babykläder kvar hemma. Så döm om min förvåning när jag hittade flera kartonger!! Dessa har jag nu sorterat i, behålla som minne (ytterst få plagg), lämna in till second handaffär (en pappkasse), och skänka till röda korset (fem fullproppade IKEA kassar) så idag bär det även iväg till röda korset!!

6 kassar med barnkläder kanske inte låter så farligt mycket till två barn. Men alla kläderna var i storlek 50-74! Alltså bara de minsta spädbarnskläderna. De andra har jag rensat och gjort mig av med redan, undrar bara varför dessa glömts bort??

Nu hoppas jag de kommer till bättre användning. Mössen på vinden får värma sig på annat sätt. :)

Så präktig och redig har jag varit denna fredag. Fredagen den 13:de!!

Funderingar

Först varför försvinner mina kommentarer hos andra bloggare??

Har skrivit hos flera och när jag går in och tittar igen (någon dag senare) finns inte min kommentar där!? Frustrerande!

Något annat jag går och klurar på, är hur mycket känslor jag skall visa för barnen.

Nu när de var borta, förvisso bara tre dagar, föll jag på att längta ihjäl mig!

Om jag vetat att de skulle vara borta tre nätter så hade jag ställt in mig på detta och det hade gått bättre. Men det började med att de skulle på en utflykt och KANSKE skulle sova i tält. Fine. Sedan råkade det bli en natt till och sedan ännu en. Det var ovissheten som tärde mest på mig.

Hur som helst, när jag pratade med ena dottern(L) i telefon så frågade hon om jag var ledsen. Jag svarade att jag längtade efter henne men inte var ledsen (det var jag).

I går när jag och döttrarna låg en stund i soffan och myste berättade den andra dottern(I) att hon hade gråtit för att hon längtat så mycket efter mig. Jag erkände att även jag varit lite ledsen, var av dotter (L) flög upp och sa ”-Jag frågade ju om du var ledsen, du lät ledsen”

Jag sa som det var. Jag var ledsen men jag ville inte oroa dig, så att du också skulle bli ledsen. Jag var ju samtidigt glad att ni hade det kul. Var rädd att er utflykt skulle bli mindre kul om du visste att jag var ledsen. Hon nickade och såg ut som att hon förstod.

Funderar på hur mycket barnen bör känna till om mina känslor/saknad.

Jag vill inte hymla med att jag längtar efter dem. Att jag ibland blir ledsen för att jag saknar dem.

Men samtidigt vill jag inte att de skall behöva tänka på det när de är hos pappa på ”pappaveckorna”. Jag vill att de skall kunna berätta att de har det kul och roligt hos pappa utan att de skall undra om jag blir ledsen.

Tycker att de är för små för att behöva tänka så. De är barn och skall vara barn! De skall bara vara trygga och må bra oavsett om det är hos mamma eller pappa.

Hur kommer man dit?

Tänkte att jag skall försöka vara stark och glad när de lämnar mig, och bekräfta hur glad jag är över att se dem igen när de kommer tillbaka.

Mardröm

Mannen får tycka vad han vill.

När de var bortresta så pratade jag med dem varje dag och jag var trevlig och vänlig.

Om jag ringde så var det alltid barnen som svarade, fast jag ringde på hans mobil, annars var det barnen som han lät ringa till mig. Även när han undrade om de skulle köpa med sig mat hem, vad som behövdes. Detta tyckte han alltså att jag skulle ta med barnen?

När jag frågade honom om detta, hur vida det var lämpligt att lämna en inköpslista muntligt i telefonen till en 8-åring. Fick jag bara till svar, ”jag trodde du ville prata med dina barn” Gaahhh hur matt kan man bli??

Nu är de hemma och jag är extra trevlig och vänlig, tycker jag. Tyvärr tycker jag inte att han är lika vänlig tillbaka. Jag ger honom lite tid… förhoppningsvis kanske min trevlighet smittar av sig :)

I natt drömde jag ”mardrömmar” om flytten. Jag gick förbi lägenheten dagen innan jag skulle få nycklarna och ser då att de inte har packat!! Alla tavlor och allt är kvar!

Det roliga är att lägenheten ligger på tredje våningen, det är helt omöjligt att se in! Dessutom finns det inga tavlor där!! Har aldrig varit inne i en bostad med så kala väggar som i den. Så drömmer jag om att tavlorna hänger kvar! Hel knasigt!!

Vidare drömde jag att det var helt värdelöst flyttstädat, om det ens var städat alls. Familjen som bor där nu flyttar utomlands och det gjorde de även i drömmen, så det gick inte att få tag på dem och be dem att städa igen!

Det är bara att hoppas på att det inte var en sann dröm jag drömde.

Jag är snäll och omtänksam

På mitt jobb arbetar det mest män. Ja en si så där 85% av mina kollegor är män i sina bästa år.

Vi har en härlig stämning på jobbet med många glada skratt och skojfrisk attityd på rasterna.

Det började med att chefens fru satte chefen på diet. Hon hade tittat på programmet ”Biggest loser” på tv och sedan tittat på sin man……berättar han på en rast i våras.

Det är inte bara chefen som gillar mat med en öl eller två till. Därför drogs det igång en tävling på jobbet ”After Beach 2012”. Denna tävling går ut på att alla som deltar, väger sig varje onsdag kl 14.

Har man gått ner i vikt skrivs vikten upp med grön penna, står man still antecknas det med en blå penna, har man istället gått upp är det ”no mercy” och den röda pennan skriver upp vikten. Dessutom måste den som gått upp böta 20 kr per tillfälle. Obs, hörde att det höjs till 40 kr efter semestern. :)

Jag är själv inte med, (tyckte jag hade lite annat att fundera på än min vikt kände jag när den drog i gång) men det verkar vara väldigt roligt och lättsamt samtidigt som det är på blodigt allvar.

V.35 åker vi iväg på vår årliga konferens och då är det final i tävlingen. Vinnaren skall utses under konferensen. Den som vinner får förutom äran även potten med bötespengar.

Nu kom jag på den geniala idén att hjälpa mina kollegor, samtidigt som jag får hjälp!!

I och med att jag flyttar v.32 eller 33, beroende på hur fort det går med målning och tapetsering, så tänkte jag att jag kunde erbjuda ett träningspass för dem som känner att det kanske blev lite för mycket sås till det grillade. Eller att någon öl för mycket slank ner under semestern.

Jag erbjuder helt sonika ett pass med valfri möbel/flyttkartong som bärs tre trappor upp (utan hiss) till på kartongen angivet rum. Känner man att det finns risk för röda siffror kommande onsdag, får man gå hur många vändor man vill! :)

Det erbjudandet måste väl de flesta nappa på?!

Himmel vilken snäll och omtänksam kollega jag är!! Friskvård när den är som bäst!

Pucko!!

Inser nu att det inte var en dag för tidigt att börja packa!!

Har i skrivande stund lyckats packa ner farmor och farfars fin porslin, som för visso är ganska stor med tallrikar, skålar, såssnipor och allt möjligt. Fyra bananlådor är fyllda.

Sedan har jag ställt fram mer ur köket som är mitt så som tekannan, div fat mm.

Dra mig baklänges vad tråkigt det är att packa!!!

Nog för att det är trist och tråkigt att kryssa runt mellan lådor, men att fylla dem är tråkigare!

Gjorde något dumt idag….

Mannen och barnen åkte i lördags morse, eller förmiddag. När de åkte hade jag redan åkt till stallet för jag skulle träna tidigt.

Väl hemma igen var då huset tomt, iaf på människor. I övrigt såg det mest ut som en bomb hade briserat! Jäklar vad stökigt och rörigt det var!

Som en trotsig treåring bestämde jag mig för att inte göra något åt det. Det är mannen och barnen som har semester och därför tid att städa, det var dessutom de som fått till detta totala kaos!

Jag bet ihop och struntade i hur det såg ut. Likadant var det igår. Var riktigt stolt över mig själv att det gick så bra.  Tills idag.

När jag kom hem från jobbet idag kunde jag inte längre stå emot! Klarar inte av att se hur fönsterbrädorna har förvandlats till kyrkogårdar för flera generationers flugor!!

Två klädställningar med tvätt veks ihop och sorterades in. Ny maskin med tvätt startade. Dammsugaren gjorde ett gediget jobb. Stackars den fick slita hårt! Köket fick sig en uppfräschning och allmänt plock och fix gjorde att hemmet nu ser riktigt trevligt ut igen.

Då slår det mig. Varför gjorde jag detta dagen innan de kommer hem? Nu kommer de hem till ett hus som lämnades i kaos och som ser ut som ett hem ur en Ajax reklam när de kommer tillbaka.

Om jag nu var tvungen att städa upp, kunde jag ju ha gjort det med en gång, då hade jag kunnat njuta av att ha det rent och fint runt mig istället för att redan i morgon se det raseras igen. Pucko!!

Nä, om jag skulle gå och packa ner farfars fina kaffekoppar också. :)

Börjar packa nu

I morgon är det fyra veckor kvar tills jag får nyckeln till min lägenhet.

Har funderat en del kring när det är lämpligast att börja packa, utan att komma fram till något speciellt.

Det känns ju onödigt att packa förtidigt, att gå runt bland flyttkartonger och bananlådor gör väl ingen glad.

Att ev packa ner sådant som det sedan visade sig att jag behövde och därför behöver packa upp igen, känns ju väldigt onödigt.

Samtidigt vill jag komma igång för att slippa bli stressad senare, så allt bara slängs ner i kartonger.

Så därför börjar jag i den säkra ändan. Garaget och julpyntet!!

Mannen säger förvisso att jag kan ta allt julpynt, men jag vill inte ha allt!! :)

Men jag har också börjat rensa en del nu i helgen när jag varit själv. Mina lådor och hyllor gås långsamt igenom och delas upp i spara samt släng högar. Måste samla ihop högarna lite innan familjen ramla in igen!! Har även suttit och delat upp foton! Vilket jobb! Som tur är har vi dubbletter på nästa alla foton på barnen när de var riktigt små. Men det mesta ligger i datorn så jag antar att vi ganska enkelt kan göra kopior på de filerna med.

Jag skall nog även börja packa ner fin servisen, vaser och sådant som vi inte kommer att använda en månad framöver.

Lite komiskt

Det lite lustigt hur olika man kan se och uppfatta situationer.

I fredags när jag kom hem från jobbet frågade mannen om jag skulle iväg någonstan eller om jag skulle vara hemma. Hemma svarade jag. Jag hade tänkt gå och lägga mig ganska tidigt för jag var trött och skulle gå upp tidigt dagen efter men det sa jag inte.

Då svarar mannen att då skall han iväg. Vart undrade jag. Det vet jag inte, fick jag till svar.

Jag lämnade det en stund, sedan gick jag för att konfrontera honom.

Jag frågade om han var tvungen att vara borta varenda helg. Vad han medveten om att han varit ute eller hos vänner varenda helg i flera månader nu.

Är det verkligen så svårt att sitta i soffan och titta på en film när barnen har somnat??

”Ja Tuss, du är så sur och otrevlig hela tiden. Jag vet att du inte mår bra. Jag biter ihop så jag får ont i käkarna. Men jag orkar helt enkelt inte vara hemma när barnen sover” svarade mannen.

Jag fullkomligt tappade hakan!!

”Jag otrevlig???” ”Det är ju du som vinner titeln Årets skit & Ärke ego” svarar jag förbluffat.

Det är helt rätt att jag inte mår bra, och ditt beteende gör det inte precis lättare. Jag försöker ha överseende med att du säkert inte mår så bra du heller.

Där ser man. Mannen anser att jag är så sur och otrevlig att han måste fly fältet, medans jag tycker att det är han som är det otrevliga och bara lämnar mig i sticket hela tiden.

Myntet har två sidor!! Jag kan inte låta bli att se det komiska i det hela.

Mannen stannade hemma och tittade på film den kvällen. Jag låg i soffan (sov) framför den andra tv´n  så vi umgicks inte ändå. Men den natten la han faktiskt armen om mig och det kändes som en liten försoning.

Nu har han och barnen varit iväg sedan igår morse och de kommer antagligen inte hem förrän på tisdag. Men jag skall faktiskt försöka vara lite trevligare. Inte för att jag håller med om att jag varit otrevlig, inte utan anledning iaf :)

Mår bra

Söndag morgon och här sitter jag och duger!

Faktum är att trots att jag saknar barnen, så mår jag bra! Känner något som skulle kunna liknas vid lycka tror jag! :)

Barnen är iväg på utflykt med mannen. Igår åkte de iväg för att hälsa på Varbergs fästning som är fascinerande i sig, men som igår hade något uppträdande. Fick på telefon höra om hästar och riddarspel, barnen var glada och uppspelta så då kan jag ju inte sitta och hänga läpp över att de inte sitter och glor på tv´n med mig.

De skulle övernatta i tält, bara en sådan sak är en happening för barnen! Idag skulle de dra vidare till en sommarstuga i Falkenberg som mannens kompis har. Stugan skall tydligen säljas så mannen och barnen passar på att hälsa på där en sista gång. Det unnar jag dem!

Själv sitter jag här vid köksbordet och lyssnar på ”feelgood” musik och dricker mitt kaffe. Slog till på en lyxig frukost i morse med bla  äggröra, smothie med massor av färska jordgubbar. Nu är jag mätt och glad.

Om en liten stund skall jag byta om och sätta mig i bilen för att hälsa på min älskade tredje, fyrbenta dotter :)

Tror bestämt det blir en skogstur idag!

Det är varmt ute, solen tittar försiktigt fram, Van morrison sjunger om ”Brown Eyed Girl”, kaffet smakar bra. Har ingenting att gnälla på!!

Tar det lugnt

Det man inte har i huvudet, får man har i benen brukar det ju så käckt heta.

Men när man packat ner sport-bh, träningsbyxor, topp, handduk och tvål. Så hjälper det föga när man glömmer skorna!!

Jisses vad trött och matt jag blir på mig själv!!

Blir ingen rask promenad innan lunch i dag!!

Varken ”klackskor” eller barfota är att rekommendera vid raska promenader.

Men det är inget att hänga läpp över.

Benen känns lite trötta och stumma efter två dagars promenader. Så vila är nog inte helt fel ändå.

Lagom till lunchtid öppnade sig himlen och nu vräker regnet ned, så till och med vädret tycker att jag borde ta det lugnt.

Målare på väg

Hela min lägenhet är tapetserad med strukturtapet a la 80-talet!! Det är ett jäkla jobb att få ner!



Bilden är lånad





Bilden är lånad



Jag vill ha släta och fina väggar!

Funderade ett tag på att sätta upp reparationstapet först och sedan måla och tapetsera. Men fick höra att jag måste måla väggarna innan jag sätter upp reparationstapeten.

I de färg & tapet butikerna jag varit inne i säger samtliga, att det bästa är att bredspackla väggarna. Jo, tjena inte min paradgren precis. Där kan jag stå och spackla i evigheter!

Mannen har bra kontakter, och han har pratat lite med några målare som han vet är bra.

Han har frågat om bredspackling, vad det kan tänkas kosta, hur lång tid det kan tänkas ta mm

Sedan har vi suttit och räknat på vilka väggar jag skulle vilja fixa i ordning (helst alla!!), hur många kvadrat det handlar om och vad det då skulle kunna kosta.

Vi kom fram till att det inte skulle bli så farligt dyrt. För en 5-6 000 kr skulle hela lägenheten utom kök och badrum (behövs inte) bli fina med släta väggar! Gjort av ett proffs som gör det på noll tid, eller iaf minst fem gånger snabbare än om jag gjort det själv. Antagligen även betydligt bättre.

Nu åter stod då att hitta en målare som kunde ta sig an jobbet så där i början på augusti…

Mannen ringde några samtal och igår fick han besked att en målare kommer och tittar samma dag som jag får nyckeln, sedan sätter han i gång dagen efter!!!

Hurra!! Hurra!!

Med lite tur så hinner han ganska långt den dagen och jobbar vidare torsdag och fredag. När han är färdig med ett rum kan jag sätta igång och måla och tapetsera.

Kanske en naiv förhoppning, men hoppas ändå att några rum kan vara klar redan den första helgen, så jag kan börja flytta in möblerna och börja bo! 

Denna blir fondvägg i sovrummet



En rask runda

När det kommer till träning är jag ganska kass på att vara "svenskt lagom".

Då är det allt eller inget som gäller!! :)

Som en kollega sa en gång när vi på jobbet var med i en stegräknartävling "-Du blir lite lätt manisk"

Ja så är det kanske. Men nu svidar jag om och drar ut på en, något sen, men rask lunchpromenad. Gäller ju att utnyttja den där friskvårdstimmen lite oftare!

På återseende!

Sten koll på inkomster och utgifter!

Mötet med juristen är avklarat!

Det var jobbigare än jag väntat mig. Det är inte lätt att hänga med och förstå alla siffror som slängs ut och flyger omkring i luften, när man är en sifferanalfabet!!

Jag och mattematik har aldrig varit vänner. Här var det stora belopp som bollades hit och dit, det slår ut det, plus det och minus det, procenter hitan och ditan och skattesattser och tjofadderittan lambo! :)

Juristen hade förberett en del utefter det som vi redan lämnat in och från uppgifter hon fått från banken.

På det dokumentet hade hon gjort en beräkning som fick det att knyta sin i magen på mig!! Nästan 100 000kr mindre än när jag och mannen hemma hade suttit och räknat. Och det redan innan avdrag för bil och häst mm. Hjälp tänkte jag samtidigt som jag kämpade med att hålla tårarna borta, jag kommer inte att ha råd att flytta in! Jag måste sälja lägenheten, vart skall jag nu ta vägen!

Min man är grym på matte och är riktigt snabb på huvudräkning. Jag fattar inte hur han gör. När jag har poängterat det tidigare har han bara tittat frågande på mig som att det är den naturligaste sak i världen och jag har kännt det som att det är nog jag som är så dum som inte kan få ihop siffrorna så där fort, inte ens med miniräknare!!

Han imponerade stort på juristen igår! Har räknade ut beloppen hit och dit snabbare än vad hon kunde med sin dator och sina smidiga kalkylprogram.

Mannen som är mer insatt i vår ekonomi ifrågasatte några siffror, som visade sig vara felaktiga. Och vips, förändrades hela situationen!!

Plötsligt skulle jag få mer pengar i bodelningen!

Både jag och mannen var ganska snälla, båda hade kunnat krångla till det betydligt mer och vi hittade en mellan väg som båda kände sig ok med.

Summa summarum får jag faktiskt lite mer än vad jag vågade hoppas på. Så jag är nöjd, oändligt lättad!!

Vi skrev inte under några papper igår. Juristen skulle skriva om dokumenten efter det vi kom fram till igår och sedan skicka över det till oss för underskrift. Först då är allt klart och vår överenskommelse är juridiskt bindande.

Så ännu är inget klart…….

Jag har verkligen haft dålig koll på våran ekonomi! Det är något som jag måst ta tag i! Men det är också något som jag VILL ta tag i. Jag skall skaffa mig sten koll på allt som rör mitt nya boende. Det känns både lite läskigt och svårt men samtidigt väldigt bra!!

Väl hemma igen kände jag ett behov av att få röra på mig.

Mannen och barnen cyklade till havet för ett kvällsdopp ihop med kusinerna, så jag passade på att gå en runda.

I februari/mars gick jag med i viktväktarnas interaktiva kurs. Det gick bra, sakta men säkert visade vågen på mindre siffror. Men så kom mannens beslut om skilsmässa och jag slutade programmet. Inte för att jag inte behövde tappa mina kilon längre. Utan för att jag var rädd att det skulle bli för mycket. Ville inte fokusera på flera områden samtidigt.

För tre år sedan blev jag sjuk. Jag och mannen hade haft det jobbigt och vi hade under våren gått på familjerådgivning. När vi tagit oss ur vår kris och vi hittade tillbaka till varandra igen blev jag sjuk. Enligt läkaren var det stressen som gjort mig sjuk. Därför är jag nu försiktig och lyssnar på kroppen. Fick lite signaler som jag kände igen från då, för tre år sedan och bestämde mig för att lägga vikten åt sidan.

Nu har två stora orosmoment löst sig, iaf nästan.

Vart jag skall bo, samt bo delningen med alla frågetecken på hur och om jag kommer att klara mig.

Jag är försiktigt hoppfull och vågar se ljust på närmaste framtiden.

Därför skall jag försöka ta tag i mitt välbefinnande igen. Igår gick jag en rask promenad på 8km och jag tänkte att jag skall försöka gå och cykla 3-4 gånger i veckan.

Mitt mål är att tappa 7-8 kilo genom att röra på mig och äta sundare. Nu har jag sedan en tid tillbaka ätit glass eller godis (ibland båda) varje dag. Det håller inte. Jag gör inte mig själv en tjänst genom att stoppa i mig socker och onödiga kalorier. Det kommer inte få mig att må bättre.

Jag tänker inte följa vare sig bantningsprogram eller dieter. Utan motion och vanlig mat är det som gäller. Ha koll på ”inkomster” och ”utgifter” i form av kalorier jag stoppar i mig/förbränner.

Sedan skadar det inte att träna konditionen fram till flytten. Tre trappor upp utan hiss kommer kännas i kroppen inte minst i benen. Nu grundar jag :)